Graviddagbok: vecka 17-21
Hej och välkomna till nästa avsnitt i graviddagboken! Vi är fortfarande i andra trimestern och det var mycket som hände i mars.
Jag, Juna och mamma tog oss hem från Trosa, Siri kom på besök och vi blev magsjuka. Inte så roligt men det var verkligheten. Illamåendet har varit bestående fortfarande alltså.
Energi och humör: Jag har känt mig ganska låg de här veckorna. Mycket i huvudet, försöka smälta att en till liten person ska tas omhand om. Att vara bortrest en vecka tog nästan lika länge att återhämta sig från.
Kroppen och symptom: Jag trivs just nu! Gullig mage, skönt att såsa runt i pyjamas och knallar iväg till babysim utan problem.
Symptom just nu är stor trötthet, lättirriterad, snuvig och så sjukt luktkänslig just nu. Kan knappt sitta i rummet brevid där kattlådorna står.
Bästa stunden: Att gå med min lilla tjej på hennes första födelsedagskalas. Eli fyllde 1 år!
Cravings: I ärlighetens namn inte så annorlunda från förra inlägget, men jag drömmer fortfarande om dubaichoklad-lyxshaken från Max som jag åt med en cheeseburgare en eftermiddag. Helt perfekt.
Utmaningar:
- Min och Martins kommunikation. Vi försöker och fortsätter gå till familjeterapin vilket är skönt, men det gör inte mina inre känslor enklare att leva med. Det finns så mycket där inne just nu!
- Mataversioner. Det är tråkigt att inte ha samma aptit som vanligt.
- Inre kritiska tankar och jobbsök. Jag försöker sitta med känslorna om att kommunikationsbranschen är svår att tränga sig in i just nu. Mättad och inte så prioriterad, om än nödvändig. Det är inte lätt att inte känna sig värdelös som arbetssökande och dessutom gravid.
Framåtblick: Eftersom mycket i livet ligger i mellanläget av att återigen vända upp och ner på livet och att precis ha börjat hitta tillbaka till sig själv lite igen är det mycket som känns både roligt och oklart.
Jag drömmer om ett roligt jobb jag älskar, en flexibilitet och ett hus där små fötter kan springa runt med gräs mellan tårna. Jag drömmer om att få vara kreativ, att få skapa och bara följa kroppen vart den vill. Ge den vad den behöver. Hitta hem igen. Hem till mig! Hoppas jag hinner dit någon gång. Tills dess är jag här, med er.
Juna 2 år!
Idag firar vi hela familjens stora tvåårsdag! En föddes, en blev mamma och en pappa blev till också. Tänk att livets två bästa år precis har passerat i bara ett litet ögonblick. Grattis till oss.
Och till dig. <3
Graviddagboken kommer imorgon. Idag är vi upptagna med gos, firande och lek med presenter.
Glad midsommar!
Från den galna och gulliga familjen i sommarstugan!
Min mysigaste tjej i livet. Mitt sommarbarn. Mitt hjärta. Min mysgris. Min allra bästa tjej. Ja men det ser ni ju!
2024
Vår dag bjöd på sol, Pinnocchiotårta, massa kaffe och väldigt mycket folk. Raka motsatsen till för två år sen då det såg ut såhär.
Band kransar med Marlene.
Var mycket gravid, dagen innan bf, och ovetandes fem dagar ifrån att få hålla i min alldeles egna bebis efter en alldeles egen hemförlossning.
Tankar om att totalvägra igångsättning och tillhörande tjat om det flög runt i mitt huvud.
2025
Och förra året när det såg ut såhär.
Vi var i Malmö och grillade med kompisar för Martin hade sen semester. Hade världens gulligaste ettåring och blommig klänning.
Myste och ammade. Precis som i år!
Det var mina tre senaste midsomrar. Hur har era sett ut?
Graviddagbok: vecka 13-16
Dags att tuta och köra rakt in i nästa del av denna graviddagbok. Jag tänker att vi kollar på hur april såg ut och alltså början av den andra trimestern – även kallad guldtiden för gravida. Jag vet inte hur jag känner om det begreppet men den fjärde månaden var mestadels okej, om än fylld av känslostormar och orostankar. Och lite mer illamående.
Illamåendet regerar verkligen vissa kvällar mer än andra. Om dagen innehållit mycket känner jag det på kvällen. Vill inte äta middag. Måste kanske ligga ner lite istället. Vatten med pressad citron hjälper, men det skapar också en oro i min kropp att inte få i mig tillräckligt med mat och näring. Jag har en sån basal önskan att ta hand om min kropp och ge den bra förutsättningar, så att inte orka eller vilja äta är inte så kul.
Energi och humör: Känner mig generellt lite piggare än föregående månader, och orkar göra lite mer saker igen. Jobbar på i keramikstudion under de sista veckorna, och det känns mest roligt och inte så tungt ännu. Uppskattar verkligen att ha min fristad och egentid varje lördag. Blir en bättre mamma och person av det. Egna timmar med pyssel och lera.
Kroppen: Magen känns fortfarande ganska liten och behändig. Det är skönt att bekvämt kunna gå runt i sina vanliga byxor utan några större problem och känslor. Illamåendet har till största delen lagt sig men återkommer ganska ofta om kvällarna, särskiljt om jag tagit ut mig under dagen innan, då blir det ofta soffläge istället för middag.
Bästa stunden: Tiden med min första lilla människa. Försöker vänja mig vid tanken att behöva dela på fokus och njuter satan av att vara bara jag och hon.
Carvings: Smågodis, Polly och djungelvrål. Och chokladbollar bakar jag mycket!
Utmaningar: Upplever denna graviditet enklare att greppa taget om, och samtidigt släppa taget om. Det känns mer verkligt, jag förstår att det är en livs levande bebis där inne.
Men något jag däremot tycker känns knepigt denna gång är att släppa in andra än oss. Min lilla familj. Jag ser liksom så mycket syfte i oss som är närmast att det är svårt att lita på stöd och se en liknande poäng i att dela upplevelsen med andra utanför. Iallafall än så länge. Jag litar på att det kommer sakta med tiden, när barn blir större och märkbart får ut mer själva. Men jag tycker det är svårt att navigera andras förväntningar på att jag ska dela med mig, när det inte känns rätt i kroppen.
Och jag litar på den, min kropp, mitt sinne och min intuition kring vad som är rätt. Som någon med utmaningar att göra det över huvud taget, lita på mig själv och min förmåga alltså, så känner jag nästan helt motsatt när det kommer till mina barn. Och jag måste följa den inre känslan. Det förtjänar jag. Till slut liksom. Med den här enda grejen får jag faktiskt lita på mig själv och att jag kan. Och vet vad som känns rätt.
Framåtblick: Jag har svårt att se framtiden tydligt framför mig. En intern suddig bild av en till liten människa i sele, i Junas knä, på Martins axel. Ett till ulligt huvud att dofta på. En lekkamrat för J att ta i handen. Allt känns väldigt långt bort fortfarande. Tur det. För jag är inte redo än.
Mina kosttillskott just nu
Som en riktig holistisk hälsonörd har jag aldrig fått plats i någon dosett – förrän nu! Jag klickade hem en ny och den har underlättat så mycket. Är så trött på att varje dag komma ihåg, öppna burkar och hålla reda på vilken kombination av vitaminer som funkar bäst tillsammans. Men det är slut med det nu! Fyll på mina kosttillskott med mig.
Här är alltså min blygsamma dosett i all sin glory. Fyra fack per dag, sju små lådor som man enkelt kan ta med sig på resa eller i handväskan om man ska iväg under dagen. Plus regnbågsfärgad, så den är ju inte allt annat än perfekt som ni ser.
Tomt! Dags att fylla.
Märken jag dras till inom kosttillskott är generellt Thorne, Holistic och Pureness. De känns rena och effektiva. Thorne i synnerhet känns mer skapat för ultimat prestation och innehåll, och inte bara för att hålla huvudet över ytan när det kommer till att ge kroppen vad den behöver för att fungera sitt bästa. Holistic och Pureness är ju dessutom svenska märken vilket jag också uppskattar mycket.
Morgon: 1 järntablett, 3 st gravidvitaminer från Thorne.
Förmiddag: Hårkontroll Boost och 2 spirulinatabletter.
Lunch: Thorne Omega-3 + CoQ10 och ibland en liten kapsel zink.
Kväll: 1-2 tabletter magnesium glycinat. Just nu tar jag 350mg (har just nu en från Solaray och inte den på bilden).
Redo för en ny vecka och mindre sendrag i benen på nätterna. Ett av mina fina gravidsymptom. Att vakna av diverse sendrag. Magnesium hjälper!!
En helg i juni
En ny vecka i juni och semesterveckorna har precis börjat. Jag känner mig slagen av en typisk bloggimposterkänsla nu direkt när vi lämnade Malmö. Vem är jag att dokumentera och visa upp mitt liv? Men vi tittar på min helg iallafall.
Vi städade iordning lägenheten, klappade katterna en sista gång och begav oss till tåget för att åka norrut.
Vi läste böcker så gott det gick på ett fullt tåg med mycket att titta på. Pixiböcker är verkligen guds gåva.
Packar alltid med böcker, solhatt och vattenflaska.
Raka vägen till en nyutsprungen student! Jag fotade inget förutom den här magiska jätten till rabarber, men vi blev matade med god mat och marängtårta med jordgubbar och grädde. Och fick gosa med hundar. Kan inte bli så mycket bättre kalas va.
Dagen efter lekte vi järnet i Trollhättans regnskurar och ramlade tillslut i säng för en sen nap. Tror aldrig jag kunnat lägga ner Juna sovande i sängen utan att hon vaknat innan. Slutkörd.
Flög plötsligt fram en skalbagge och satte sig på mig när jag låg och nattade J, och har det friska beteendet att varje gång nått kryp landar på mig så söker jag fram vad det kan symbolisera. Det låter smått hysteriskt när jag läser det nu men jag har på riktigt blivit förföljd av diverse småkryp innan jag började med det, och det sker inte längre. Är övertygad om att de kommer med något budskap. Och detta var lilla skalbaggen! Kändes både fint och välbehövt.
Godmorgon från mig och magen! En bättre natt än gårdagen, hade endast en triljon uppvak.
Blev serverad morgonkaffe i lekstugan.
Här får ni också! Hur fin är inte hennes pyjamas förresten. Fynd från Vinted.
Så nöjd över att ha ett eget hus att vara i. Detta pysslade vi med hela dagen tills en stortjejskompis kom över.
Dags att åka vidare till stugan. Vi ses där!
