Category: Katter

Ett par veckor till avklarade som jourhem. Vilket jäkla äventyr det är alltså, rekommenderar verkligen. Det är nice att göra lite skillnad här i världen även om det kanske bara är för några kissar då och då.

I fredags begav vi oss iallafall till veterinären för sista vaccinet och Buddhas återchippning. Hans hade krupit ut samma kväll som de vaccinerades första gången dumt nog. Han var väldigt duktig iallafall, trots att nålen är så himla stor – usch!! Lastningen gick bra på morgonen, så jämfört med första var hela dagen en dröm. Mosade lite blötmat på tallrikar och ställde in i väskorna, sen smög jag igen grindarna och så var kissarna inne! Blev imponerad av mig själv. Det tog på riktigt fem minuter haha.

Satt och väntade för att få komma in. Väldigt gullig veterinär lite utanför Malmö. Låg bara åkrar runt omkring och kände bara WOW, är det såhär det känns att inte vara inne i stan?! Drömmigt. Tror M och jag behöver hitta oss ett hus snart. Lite ute i skogen eller på landet helst.

Stora grejen under veterinärbesöket var verkligen känslan av att de tyckte det var skönt att ha mig där. Jag tog ut alla från burarna en i taget (ja, till och med Yin och Yoga) och höll i dem, pussade på dem och stoppade tillbaka dem igen när vi var klara. Det kanske inte låter så häftigt, men det är en stor grej när man håller på med inte helt tama katter. Att få känna att man, trots att man inte är 100% otvivelaktiga kompisar än, så litar de på en mer än någon annan just där och då. ❤️

När vi var hemkomna var det dags för belöning. Blötmat! Mums tycker alla. Det är bättre än godis och går alltid ner. Zen förlät mig också för resan genom att hänga en stund i mitt knä. Så himla söt jag tror jag dör lite varje dag faktisk.

På torsdag åker jag till Stockholm så jag ska försöka njuta ordentligt av alla dessa älsklingar nu. Planen är att de flyttar nästa helg. När jag inte ens är hemma…så det känns sådär faktiskt…💔

Det som aldrig fick hända har hänt. Hon finns inte mer.

Här är några fina bilder jag tog på henne och Siri när jag hade mina skolfotogrejer hemma. Gulligast på jorden.

Här är nog min favorit. ♡

Krama på era husdjur och glöm inte att de är det finaste vi har. Känslor är det finaste vi har. Turen att få leva sida vid sida en stund är det finaste vi har. Glöm inte det. Vi ses nog senare ändå.

Kommer sakna dig för alltid Bodil ♡

Hejdå. ♡

Jag har spenderat förmiddagen med att gråta non-stop och videochatta med alla hemma. Bodil åkte in till veterinären imorse klockan åtta med pappa och jag fick prata lite med henne på video. Hon bara låg på golvet och såg trött och irriterad ut. Som att hon störde sig på att hon inte orkade gå omkring mer. Springa runt och kolla på saker och gosa.

Fy fan alltså. Priset man betalar för att ha husdjur är så stort. Man får så mycket fint men samtidigt kostar det så mycket att man också förstår varför vissa inte skaffar egna.

Just nu sitter jag på Leve med en croissant och kaffe bredvid mig. Kylan ligger i luften efter en orimligt solig och varm morgon. Hösten är här, och Bodil är inte det. Hon finns inte mer. Men det är okej. Det måste vara okej. Saker som gör ont kan fortfarande vara okej. Det är okej att ha ont, vara ledsen och saknas. Det. Är. Okej.

Samtidigt som det känns omöjligt.

Idag gör allt ont. Hanna och jag var och tog den sista vaccin-sprutan och jag vaknade inatt med feber och VÄRK i kroppen. Alltså vi snackar g a l e n värk. Var tvungen att väcka M och låg på golvet och grät typ medan han var en ängel och hittade Treo. Som tydligen inte bara är för huvudvärk utan tydligen också för annan värk och feber. Who knew?!

Såhär har jag och Zen spenderat dagen. Hon har hängt på mig 24/7 och jag har inte ens fått ta på mig byxor själv haha. Gullekisse. I övrigt är jag förbannad på Yin för hon vägrade först komma ut från under sängen för att M började springa runt, och sen kissade hon i sängen. Pga kissnödighet tror jag faktiskt. Herregud. Börjar mer och mer längta efter att kissarna ska flytta. Även om det såklart också är väldigt mysigt så känner jag att vi har gjort tillräckligt med katt-samhällstjänst för nu. Det är fasen tungt att vara jourhem. Som att adoptera småbarn ett tag, och även om de inte bor hos en för alltid så är det verkligen en blandning mellan magi och misär. Har någon av er varit jourhem någon gång? Isåfall vill jag veta era tre värsta och tre bästa med det.

Jag minns när Titus först kom, och de första VECKORNA som han låg i en kartong i köket. Detta är ingenting mot tiden vi kämpade med honom, men det betyder verkligen inte att fem kattungar inte är en utmaning. För ojojoj, det är det verkligen. Oavsett hur gulliga de är.

Jag har bett Hanna att påminna mig om att jag inte vill vara jourhem igen, iallafall på ett tag, nästa gång jag inbillar mig det. Vis kiss i sängen går min gräns och så enkelt är det. Haha. Men om det händer igen så kanske det snarare handlar om tre kattungar. Det känns lite mer lagom. Ska förresten göra ett inlägg och presentera mina små jour-barn någon gång. De är ungefär sötast på jorden, men tack och lov inte så gulliga som Iris och Esther är. Såklart.

Nu ska jag ta mig en till Treo hallon och bädda ner mig i soffan framför Downtown Abbey. Kan ju dessutom inte sova i sängen nu när madrasserna ligger och torkar. Så varsågod att vara avis på mitt liv. 🙃

Vad är det för en dag? Nä det är ingen vanlig dag för det är IRIS OCH ESTHERS FÖDELSEDAG HURRA HURRA HURRAAAAA! Detta firar vi såklart med tusen gulliga bilder på våra bebisar. Tänk att de är hela två år gamla?! Jag har två stycken små gulliga, mjuka och jobbiga tvååringar hemma som är mina alldeles egna. LYX och helt sjukt samtidigt! <3

I vår familj är vi bland annat bra på att sova. 🙂

Esther-knas ❤️ och Iris-bus ❤️.

Och det är alltid extra mysigt med besök tycker Iris!

Och de extra bra bilderna tas med pappa ❤️.

Nu ser vi fram emot ett år till med dessa godingar ❤️.

1. Vedklyvning. Morgonen började alldeles för tidigt idag, och kl 9 var jag nästan redo i gröna, fina arbetskläder. Kolla vad snygg. 🙃 Vi åstadkom allt detta tillslut, och sen så krävdes det givetvis flera timmars sova middag… pga utmattning och så!

2. Trappmys med Iris! Det är gulligt att se henne så gosig och glad som hon blir när hon lyckorusspringer över alla gräsmattor.

3. Promenad med rädd-Esther! Tror det är så himla bra för henne att vara här, trots att det är svårt och jobbigt att hon kan bli så rädd för typ…allt. Men bara att hon faktiskt kan gå ut själv i år, även om hon håller sig nära huset, är en SÅ stor grej. One step at a time ❤️

Tänker att en drös med gulliga bilder är något man verkligen behöver på måndagar. Så varsågod! :*

Esthers två lägen. Konstig och soffpotatis. Nä juste det finns ett tredje också…SUPERMES. Hon är sååå himla rädd för alla ljud här i stugan, i synnerhet barnskrik. Jobbigt? Ja. Frustrerande? Ja. Dåligt samvete för det känns som att hon har en hemsk tid här? Ja. 🙁

Iris däremot har en lovely time springandes i gräset och…

Avslutningsvis kommer här en redig och representativ familjebild. Tack för oss!